Är det normalt att känna sig som en hopplöst förälskad tonåring när man är snart 21år?
Så fort jag är ifrån personen så känner jag saknad och när jag är hos honom så kunde det inte vara bättre!
Jag är hopplöst förälskad i världens bästa kille..
Jag kunde seriöst inte be om mer än det jag får utav honom
han ger mig allt och lite till!
Ni vet så där underbart perfekt och fantastiskt som på en amerikansk film,
Så är mitt liv med honom!
♥